Ett julbord blir sällan stressigt av att det är mycket mat. Det blir stressigt av att för mycket ska göras samma dag. Nästan allt på bordet mår bättre av att ha stått ett dygn eller två – och det som inte gör det är snabbt gjort. Här är arbetet fördelat bakåt från julafton.
En vecka innan
- Bestäm antalet gäster och skriv listan. Räkna på antal rätter, inte bara antal personer – ju fler rätter, desto mindre av varje.
- Handla allt som inte är färskvara: konserver, kryddor, ansjovis, torkad frukt, glögg, must, mjöl och socker.
Öppna Julbordskalkylatorn - Beställ det som brukar ta slut. Färsk skinka i rätt storlek och lutfisk är två varor där sent ute betyder ingen alls.
- Kontrollera frysutrymmet. Det är oftast frysen och inte kylen som blir problemet.
Tre till fyra dagar innan
- Lägg in sillen. Den behöver dagar i lagen för att bli något – det här är det moment som absolut inte går att skjuta upp.
- Grava laxen. Den vill också ha tid.
- Baka pepparkaksdegen och låt den vila i kylen. Degen blir bättre och du slipper ett moment senare.
- Sätt lutfisken i blöt om du utgår från torkad fisk. Färdigblötlagd fisk hoppar över det här steget – kontrollera vad du köpt.
Två dagar innan
- Koka skinkan eller sätt in den i ugnen. Den ska hinna kallna helt före griljering – varm skinka går inte att skiva snyggt.
- Rulla och stek köttbullarna. De blir inte sämre av ett dygn i kylen, snarare tvärtom.
- Koka rödkålen. Den vinner mest av alla rätter på att stå.
- Baka och grädda pepparkakorna.
Dagen innan
- Griljera skinkan. Den kan sedan stå kall fram till servering.
- Gör i ordning Janssons frestelse i formen men grädda den inte. Den går in i ugnen först på självaste dagen.
- Koka knäcken och gör eventuell ischoklad.
- Skiva laxen och lägg upp fat som klarar plastfilm i kylen.
- Duka bordet. Det tar längre tid än man tror och går inte att göra med tallrikar i händerna.
- Töm diskmaskinen och gör plats i kylen. Det är julaftons vanligaste flaskhals.
Julafton
- Grädda Janssons.
- Tillaga revbensspjällen – de behöver lång tid i ugnen men nästan ingen tillsyn.
- Värm köttbullar och prinskorv i sista laget.
- Koka lutfisken. Den tar kort tid och tål inte att stå.
- Skiva skinkan, öppna sillburkarna, ställ fram smör och senap.
- Koka risgrynsgröten när det passar. Många gör den till lunch, helt skild från bordet.
Håll ugnen i en enda ordning: revbensspjäll först, Janssons in mot slutet, uppvärmning sist. Två ugnsrätter som ska in samtidigt på olika temperatur är det som får kvällen att glida.
Säker mat
Julbordet står framme länge, innehåller mycket rå fisk och gravade produkter och lagas ofta i större satser än vanligt. Tre saker är värda att hålla ordning på:
- Innertemperatur på skinkan. Använd stektermometer och följ Livsmedelsverkets aktuella rekommendation – tumregler och koktider per kilo räcker inte som kontroll.
- Tiden på bordet. Maten står framme i timmar. Ställ fram halva satsen åt gången och byt ut faten i stället för att fylla på de gamla.
- Gravad lax och kallrökt fisk. Här gäller särskilda råd om infrysning och förvaring, och om vem som bör avstå. Kontrollera vad som gäller innan du planerar menyn.
Aktuella råd finns hos Livsmedelsverket. Tomten anger inga temperaturer och tider på egen hand – det är en fråga där man ska läsa källan, inte en hemsida om tomtar.
Efter
Kyl ner resterna snabbt och dela upp dem i mindre lådor i stället för att ställa in ett stort fat. Skinka, köttbullar och Janssons klarar sig bäst och blir för många den verkliga höjdpunkten – julafton är trots allt bara upptakten till skinkmackorna.