Julaknutan är ett ovanligt och väl avgränsat belägg från mellersta och östra Skåne. Kulturens samlingar gör det möjligt att följa både föremålen och bruket.
Spår i källorna
Knutan som kastades in
På tjugondag Knut kunde en träklump eller träpinne kastas in genom gårdens dörr. Kastaren skulle hinna undan; om personen blev fasttagen kunde följden bli mat och brännvin innan knutan fick föras vidare.
Källa: Kulturen i Lund: Julaknutor på tjugondag KnutFem knutor från Gärds härad
Kulturen bevarar fem julaknutor från Gärds härad, insamlade 1888. Många knutor kunde uppfattas som ett tecken på att gårdens folk var uppskattade.
Källa: Kulturen i Lund: samling KM 8200En ramsa följde ofta med
Knutan kunde ha en lapp med rim eller ramsa. Bruket fanns enligt Kulturen kvar på håll i Albo och Gärds härader under 1960-talet men är i dag nästan försvunnet.
Källa: Kulturen i Lund: Julaknutor på tjugondag KnutArbetarhemmet i Lund 1930
Kulturen har återskapat en Lundafamiljs jul utifrån familjens berättelser. Där ingår bland annat lutfisk med handmald skånsk senap. Exemplet beskriver ett hushåll och används inte som facit för Skåne.
Källa: Kulturen i Lund: Julfirande i Arbetarbostaden 1930Gör historien levande varsamt
Skriv en vänlig Knut-ramsa på papper och lämna den utan träklump. På så vis kan idén prövas utan att kasta något genom en dörr.